Miljøprojekt, 1057 – Miljømæssige forhold ved genanvendelse af papir og pap

Miljømæssige forhold ved genanvendelse af papir og pap

Bilag B Review rapport

Rapport från kritisk granskning

Granskningen av denna livscykelanalys (LCA) "Opdatering af vidensgrundlaget for de miljømæssige forhold ved genanvendelse af papir og pap" har i huvudsak genomförts enligt den internationella standarden för livscykelanalyser ISO 14040-43. Granskningen omfattar följande kontroller:

att metoderna är konsistenta med den internationella standarden (ISO 14040-43),
att metoderna är vetenskapligt och tekniskt giltiga,
att tolkningen av resultaten återspeglar studiens målsättning och begränsningar, samt
att rapporten är transparent och konsistent.

Således omfattas inte någon granskning av att de data som används i studien är lämpliga med tanke på studiens syfte eller av de beräkningar som görs i studien, mer än att resultatens rimlighet har bedömts utifrån granskarnas tidigare erfarenheter inom papperssektorn.

Den internationella standarden för LCA (14040-43) ställer särskilt hårda krav på jämförande livscykelanalyser där resultatet av jämförelsen kommuniceras externt (så kallat jämförande miljöpåstående). Då en sådan jämförelse görs mellan olika återvinnings- och förbränningsscenarier i studien har granskningen utförts utifrån dessa särskilt hårda krav.

Granskningen har genomförts i fyra steg:

Granskning av definition av mål och omfattning
Granskning av utkast till slutrapport
Granskning av slutrapport
Granskning av revideringar och kompletteringar i slutrapporten

De första tre stegen genomfördes av Elin Eriksson vid CIT Ekologik AB i samarbete med Tomas Ekvall vid Chalmers tekniska högskola. Granskningens fjärde steg genomfördes av Tomas Ekvall i dialog med utförarna. Härigenom har utförarna haft tillfälle att åtgärda granskarnas synpunkter under alla fyra stegen. Detta granskningsutlåtande är resultatet av den fjärde granskningsomgången, och baseras på en bedömning av hur granskarnas tidigare kommentarer har beaktats.

Syftet med LCAn är att studera konsekvenserna av olika förändringar i hanteringen av pappersavfall i Danmark. Analysen gäller för danska förhållanden, och gäller för en tidshorisont på 10-20 år framåt. Valen av scenarier har gjorts tillsammans med branschen, vilket är bra.

Livscykelanalysen är samtidigt en uppdatering av en tidigare studie ”Miljøøkonomi for papir- och papkredsløb” från 1995. Därför görs i denna studie vissa jämförelser med resultatet av den tidigare studien. Resultatet av sådana jämförelser hanteras varsamt i rapporten. Det är viktigt eftersom det finns stora skillnader i metodval (t ex systemgränser), dataunderlag, mm mellan dessa båda studier. Den nya studien är mer fullständig än den tidigare studien. Dock ingår fortfarande inte produktionen av de kemikalier som används i pappers- och massabruken.

En LCA som syftar till att studera konsekvenserna av olika förändringar i avfallshanteringen behöver beakta inte bara själva avfallssystemet utan också hur omkringliggande system påverkas. I studien beaktas framförallt tre effekter på omgivande system:

alternativ användning av träråvara till pappersproduktion: rapporten innehåller resultat som beräknats med respektive utan antagandet att en minskad användning av massaved leder till att mer biobränsle produceras; om mängden biobränsle ökar, antas det ersätta antingen naturgas eller en blandning av olja (50%) och naturgas (50%),
avfallsförbränning med energiutvinning: energin från avfallsförbränning antas ersätta elenergi och värme från naturgaseldade kraftvärmeverk, samt
återvinning: papper som samlas in i Danmark för återvinning antas ersätta massaved.

Att utvidga systemgränserna vid avfallsförbränning och återvinning är i enlighet med rekommendationerna i ISO 14041. Det är dessutom vetenskapligt korrekt, eftersom syftet med studien är att studera konsekvenserna av olika förändringar. Granskarna anser också att studien förbättras av att man har utvidgat systemgränserna vid användning av massaved, och att det är värdefullt att man har tagit hänsyn till att det är osäkert om trä ska betraktas som en så begränsad resurs att ett ökat uttag av massaved måste kompenseras med ökad användning av fossila bränslen. Att studera olika scenarier och dra slutsatserna utifrån samtliga studerade scenarier är en bra metod i den situationen.
Antagandena om vad som ersätts, och därigenom ska ingå i de utvidgade systemen, kan diskuteras. En ökad insamling av danskt papper kan exempelvis leda till att ekonomin för insamling i andra länder blir sämre än vad den annars varit. Det kan påverka både mål för insamlingen och mängden faktiskt insamlat papper i andra länder. Därför ersätter insamlat danskt papper sannolikt delvis fibrer från insamling i andra länder. Antagandet att det insamlade papperet ersätter massaved är en förenkling som ger en fördel till återvinningsscenarierna i studien. Att använda förenklade antaganden vid systemutvidgning är vanligt i livscykelanalyser.

Den elenergi som används i de studerade systemen antas vara marginalel. Det är vetenskapligt korrekt i en LCA som syftar till att studera konsekvenserna av olika förändringar.

Kvaliteten på datakällorna verkar vara mycket hög. Studien hade blivit mer transparent om rapporten inkluderat mer indata, beräkningar och delresultat. Rapporten innehåller dock vissa delresultat och en utförlig redovisning av slutresultaten, och de framstår som rimliga. Rapporten inkluderar också diskussioner om hur dataluckor, förenklingar och antaganden påverkar resultaten.
Slutsatserna i kapitel 8 baseras inte bara på LCA-resultaten utan också på en intressant diskussion av den framtida utvecklingen hos de omgivande energi- och avfallssystemen. Det är riktigt, som författarna hävdar, att den miljömässiga jämförelsen på kort sikt avgörs av om mängden tillgängligt, brännbart avfall är större eller mindre än den existerande kapaciteten för avfallsförbränning. På längre sikt är materialåtervinningens lägre energiförbrukning en avgörande fördel om det är korrekt, som författarna hävdar, att substituerbarheten mellan olika bränslen ökar.
Antagandet att energisystemets marginal utgörs av fossila bränslen kan ifrågasättas, men det har ingen avgörande betydelse för slutsatserna. Diskussionen i rapporten kan möjligen föras ytterligare ett steg längre: om användningen av både fossila och förnybara bränslen är begränsad, p g a resurstillgång, Koyotoprotokoll mm, kan en högre grad av återvinning leda till att mer papper och andra produkter kan produceras med den begränsade energi som finns tillgänglig.

Slutligen skall tilläggas att granskarna är väl medvetna om komplexiteten i att välja relevanta scenarier och antaganden i en studie av det här slaget. Metodiken i den granskade livscykelanalysen är i stort sett i enlighet med god praxis, ofta mycket god, och på vissa områden nydanande. Studien är definitivt användbar för det danska fortsatta arbetet med att ta fram beslutsunderlag för val av metod för hantering av returpapper.

Göteborg, september 2004
Tomas Ekvall, docent
Institutionen for Energiteknik Chalmers Tekniska Högskola