| Forside | | Indhold | | Forrige | | Næste |

Evaluering af Program for renere produkter – Bilagsrapport

Bilag C: Beregninger relateret til omkostningsanalysen

• 1 Samhällsekonomiska värderingar av miljöparametrar
  • 1.1 Bakgrundsmaterial och underlag
  • 1.2 BREF - "Best Available Techniques" Referens Dokument
  • 1.3 Samhällsekonomiska kalkyler av den federala miljölagstiftningen i USA
  • 1.4 The Clean Air for Europe (CAFE) Programme
  • 1.5 Värdering av minskad användning av elektricitet.
  • 1.6 De situationsspecifika förutsättningarna för miljö- och hölsovärdringar; Exemplet värdering av bly
  • 1.7 Osäkerheten i dos-respons samband
  • 1.8 Referenser
  • 1.9 Miljöekonomiska beräkningar för enskilda projekt
    • 1.9.1 Projekt 126-0375, HFC-fri teknologi til mælketankskøling
    • 1.9.2 Projekt 126-0213, CO2 i varmepumper
    • 1.9.3 Projekt 126-0046, CO₂-baseret køleunit til kølecontainere
    • 1.9.4 Projekt 126-0426, Bilvask - reduktion af spildevandsbelastningen- gennem renere teknologi
    • 1.9.5 Projekt 3288-0056, Genanvendelse af brugt stenuld/Rockwool
    • 1.9.6 Projekt 126-0430, Blyfri printkort
    • 1.9.7 Projekt 126-0222, Blyfri loddemateriale
    • 1.9.8 Projekt 126-0421, Substitution af bly i synkeliner
    • 1.9.9 Projekt 126-0150, Miljørigtige inddækninger

1 Samhällsekonomiska värderingar av miljöparametrar

1.1 Bakgrundsmaterial och underlag

Det finns en mycket stor kunskap om individers värderingar av olika miljöparametrar. Dessa värderingar omfattar både direkta miljövärden som t ex rekreationsområden (naturområden för promenader, sjöar för bad och fiske, mm) och god omgivningsmiljö (buller, utsikt mm), liksom värdering av utrotningshotade djur. Vissa av värderingarna kan man studera genom att analysera individers faktiska beteenden (revealed preferences), medan man kan få kunskap om andra värderingar endast genom intervjuer (stated preferences).  Värderingar av miljöeffekter görs också på ett indirekt sätt genom t ex dos-respons (impact pathway) studier. Det innebär att man studerar miljöparametrarnas effekter på t ex människors hälsa eller avkastning inom jord- och skogsbruk .

Den direkta värderingsmetoden förutsätter att individerna har kunskap om miljöparametrarna, och att de uppfattar förändringar i dessa som positiva eller negativa (WTP, willingness to pay eller WTA, willingness to accept). I de fall man inte uppfattar ett sådant samband, är betalningsvilja eller kompensation inte relevanta som underlag för miljöbeslut. I dessa fall är det mer lämpligt att använda ansatsen med ”impact-pathway” värderingar.

Impact-pathway metodiken har använts i stor utsträckning när det gäller att värdera luftföroreningar. Genom bl a ExternE studierna har man kunnat beräkna monetära värderingar för utsläpp av NOx, SO2, VOC/HC, CO och partiklar (PM). Utöver dessa emissioner så har man också en prislapp på CO2 utsläpp (framför allt genom priset på utsläppsrätter inom ramen för ETS). För övriga emissioner och utsläpp har det inte funnits lika mycket underlag för att man skall kunna fastställa dos-respons samband.

Dos-respons sambanden har tillämpats med utgångspunkt från luftföroreningarnas hälsoeffekter (förkortad livslängd och sjukdomar). Däremot är miljöeffekterna till stor del exkluderade. I CBA studierna inom CAFE programmet är de externa effekterna för miljöpåverkan helt exkluderade.

De monetära miljövärderingar som finns för andra emissioner än luftföroreningar är relaterade till utsläppsmål. Anledningen till detta är att värderingar inte beräknas utifrån en samhällsekonomisk kostnad (WTP, dos-respons, etc.), utan utifrån kostnaden för att uppnå en utsläppsminskning. Denna värderingsansats ligger till grund för de monetära värderingarna av luftföroreningar i Sverige. Dessa värderingar kan tolkas som en kombinerad hälso- och miljövärdering. Eftersom utsläppsmålen är relaterade till kritiska belastningsgränser, kan de också tolkas som värderingar som även omfattar ett inter-generationseffekter. Värderingar relaterade till utsläppsmål är i regel mycket högre än de samhällsekonomiska värderingarna baserade på WTP/WTA och impact-pathway beräkningar.  I Sverige är de monetära värderingarna mer än dubbelt så höga som ExternE värderingarna.

I BREF analyserna, som behandlar ett stort antal utsläpp utöver luftföroreningar, har man nyligen publicerat ett referensdokument om samhällsekonomiska analyser av BAT under ICPP. I studien ”Economics and Cross-Media Effects” redovisas värderingar av luftföroreningar. Samtliga luftföroreningar som värderas i detta dokument finns redan värderade i det danska miljùarbetet. Utùver dessa relativt väl dokumenterade värderingar nämns ytterligare ett par monetära värderingar fùr fùljande utsläpp: BOD, Ptot och Ntot. Värderingarna gäller fùr Sverige. Dessutom värderas Water, Waste och Energy till monetära enhetspriser.

1.2 BREF – “Best Available Techniques” Referens Dokument

EU Kommissionen  arbetar fùr närvarande med att ta fram beslutsunderlag och allmänna anvisningar om Best Available Techniques (BAT) för industrin. Anvisningarna publiceras i form av s k BAT Reference Documents (BREFs). Dessa referensdokument måste, i enlighet med IPPC Directive 96/61/EC, tas i beaktande

When the competent authorities of Member States determine conditions for IPPC permits. IPPC will apply to a wide range of industrial activities and the objective of the information exchange exercise is to assist the efficient implementation of the directive across the European Union. The BREFs will inform the relevant decision makers about what may be technically and economically available to industry in order to improve their environmental performance and consequently improve the whole environment.

För varje industrisektor som omfattas av IPPC Direktivet har det utarbetats s k BREF dokument. BAT innebär att “skäliga” (apropriate) förebyggande åtgärder skall vidtagas mot föroreningar, d v s att bade kostnader och nyttoeffekter skall vägas mot varandra. För närvarande finns eller förväntas mer än 30 BREFs. Ett av dessa BREFs är ett referensdokument om Economics and Cross-Media Effects, som publicerades i maj 2005. Syftet med detta dokument är att ge underlag för att värdera nyttan av minskad miljöbelastning och kostnaderna för att minska olika former av utsläpp (to provide guidance for “the economic costs of implementing a technique to be balanced against the environmental benefit that it delivers”). Detta ger i sin tur möjlighet att bedöma huruvida tillämpning av ny teknik ger “value for money” i termer av miljönytta.

BREF Economics and Cross-Media Effects redovisar referenspriser för tre länder: Danmark, Sverige och Belgien. Dessa värderingar är sammanställda i tabell 1. De danska värderingarna bygger på studien ”En omkostningseffektiv opfyldelse af Danmarks reduktionsforpliktelse 2003”, refererad av J.D. Bjerrum. Det är endast två miljöeffekter som ingår i sammanställningen, nämligen SO2 och NOx. Två olika värderingsprinciper redovisas för dessa, åtgärdskostnad respektive skadekostnad. I det förra fallet värderas skatten på SO2 som åtgärdskostnad (10 DKK per kg) och marginalkostnaden för att reducera NOx  för kolkraftverk (14,50 DKK per kg). Skadekostnaderna, baserade på ExternE, anges till 30 DKK för SO2 och 35 DKK för NOx.

För Storbritannien redovisas inte några samhällsekonomiska värden överhuvudtaget, utan endast principen för värdering, vilken är att angelägenhetsbedöma  åtgärder utifrån ”benchmark costs”. The Environment Agency for England and Wales sammanställer för närvarande en databas för genomförda tekniska åtgärder och dess kostnader, som kommer att ligga till grund för att bedöma huruvida framtida åtgärder är rimliga i förhållande till hittills genomförda åtgärder. På liknande sätt har Nederländerna tagit fram ”indicative reference values” för VOC, NOx, SO₂ och partiklar. Liksom i Storbritannien visar dessa värden på vilken nivå kostnadseffektiva åtgärder kan anses vara allmänt accepterade. De aktuella referensvärderena för Nederländerna anges dels för den totala kostnadseffektiviteten, dels för marginella åtgärder. De senare beräknas som lägst vara 1,5 gånger det indikativa referensvärdet, och som högst 4 gånger så mycket. Dessa marginella värderingar redovisas i sammanställningen i tabell 1. För Sverige redovisas något fler värderingar än de ”traditionella” ExternE värderingarna, bl a BOD samt P_tot och N_tot.

Tabell 1:  Referenspriser redovisade i BREF Economics and Cross-Media Effects

BREF Economics and Cross-Media Effects hänvisar också till de samhällsekonomiska kalkyler som görs inom programmet CAFÉ (Clean Air for Europe). I detta arbete värderas f n följande luftföroreningar: NH3, NOx, PM2.5, SO2 och VOCs. I tabell 2 sammanställs de beräknade externa kostnaderna. Det skall dock observeras att kostnadsberäkningarna endast avser hälsoeffekter. De externa kostnaderna för ekosystemet har inte värderats, då kunskapen om dessa effekter anses vara synnerligen osäkra. Hälsoeffekterna värderas utifrån olika komboinationer av genomsnittliga och median värden av VOLY (Valuation of  a life year) och VSL (Value of statistical life).

Tabell 2: Externa kostnader för luftförorenoingar i Danmark enligt CAFE CBA (EUR / ton)

BREF redovisar även ett antal toxicitetspotentialer i form av humantoxicitet, växthuseffekt (GWP), akvatisk toxicitet, försurning, eutrofikation, ozon depletion m.m. Man försöker inte integrera dessa potentialer i sin analys för att erhålla ett sammanvägt index eller värde, utan konstaterar bara att de endast kan användas på sektorsbasis utan några andra jämförelser.

BREFs slutsatser är att utvärdering utifrån kostnadseffektivitet är mycket användbart, men understryker samtidigt att denna metodik är “limited to a small number of pollutants for which the values have been derived”.

1.3 Samhällsekonomiska kalkyler av den federala miljölagstiftningen i USA

The Regulatory Right-to-Know Act in USA kräver att The Office of Management and Budget (OMB), som är en del av the Executive Office of the President of the United States, årligen redovisar en uppskattning av kostnader och samhällsnytta av den federala lagstiftningen inom miljöområdet.

Den senaste rapporten (OMB; Validating Regulatory Analysis, 2005), vilken är den tionde årliga rapporten till Kongressen, uppskattar att den årliga nyttoeffekten 88 “major” federala regleringar från 1994 till 2004 uppgår till mellan $70 och $277 miljarder USD, medan kostnaderna beräknas ligga i intervallet $35 - $39 miljarder USD (tabell 3).

Tabell  3: Beräkning av totala årliga kostnader och samhällsnytta av Major Federal Rules¹⁾ under tioårsperioden oktober 1994 till september 2004 (miljoner USD i 2001 års prisnivå)

Källa: OMB 2005; Validating Regulatory Analysis, sid.8

1) Med “major rule” avses ett regelverk som kostar minst USD 100 miljoner.

I en särskild bilaga till rapporten (Bilaga B: Valuation Estimates for Regulatory Consequences) redovisas generella värderingar i explicita monetära belopp. Dessa värderingar är följande:

1.      Förändring i bränsleförbrukning : $0.80 per gallon pre-tax.

2.      Minskade utsläpp av råolja: $2,000 per barrel. Detta belopp anges vara dubbelt så högt som de mest sannolika kostnaderna för miljöförstöring och saneringskostnader refererade i vetenskapliga tidskriftsartiklar.

3.      Minskade luftföroreningar (2001 års prisnivå).

Kolväten:        $600  -  $2,700 per ton

Kväveoxider (stationära källor):   $370  -  $3,800 per ton

Kväveoxider (mobile källor):       $1,100  -  $11,600 per ton

Svaveldioxid: $1,700  -  $18,000 per ton

Partiklar: $10,000  -  $100,000 per ton

Dessa generella värderingar används av OMB endast för de regleringar som inte utvärderats direct av den berörda myndigheten. När myndigheterna gjort egna samhällsekonomiska kalkyler, hänvisar OMB direct till deras nyttobedömningar.

De samhällsekonomiska nyttoeffekterna överstiger regelbundet kostnaderna med en faktor 5-7, d v s en B/C kvot av samma storleksordning. Till en mycket stor del är nyttoeffekterna hälsoeffekter beräknade enligt impact-pathway beräkningar. Detta innebär att nyttoeffekterna, liksom i ExternE studierna, är underskattade p g a icke värderade positiva miljöeffekter.

1.4 The Clean Air for Europe (CAFE) Programme

EU Kommissionen lancerade 201 programmet Clean Air for Europe (CAFE) i syfte att ge underlag för en Thematic Strategy on Air Pollution. Programmets syfte är att skapa underlag för ett långsiktigt strategiskt beslutsunderlag för

‘achieving levels of air quality that do not give rise to significant negative impacts on and risks to human health and the environment’; including ‘no exceedance of critical loads and levels for acidification or eutrophication’.

I den samhällsekonomiska analysen av olika policy scenarios ingår följande komponenter:

• Hälsoeffekter
• Materiela skador (byggnader)
• Skörd
• Effekter på ekosystem

Effekterna på ekosystem värderas inte i monetära termer, utan endast i form av hur långt man är från de kritiska belastningsgränserna för utsläpp.

Minskad exponering av ozon i strategiplanen beräknas minska mortaliteten från 21 000 personer per år till 19 000 personer, medan en minskning av små partikelutsläpp beräknas minska antalet förlorade livsår från 2,5 miljoner till 1,9 miljoner. De sammanlagda hälsoeffekterna beräknas till ett värde av euro 42 till  135 miljarder för EU25. Som en jämförelse kan nämnas att minskad ozonexponering beräknas minska skördebortfallet från euro 2,2 miljarder till euro 1,9 miljarder, medan skador på byggnader m.m. beräknas minska med euro 0,2 miljarder. Det innebär att nyttoeffekterna för de minskade icke-häsorelaterade kostnaderna sammanlagt värderas till euro 0,5 miljarder, vilket är mindre än 1% av storleken på de hälsorelaterade nyttoeffekterna.

Åtgärdskostnaderna för programmet har beräknats till euro 7,1 miljarder kr. Den samhällsekonomiska Nytta/Kostnad (B/C) kvoten beräknas därmed uppgå till 6 som en undre gräns och till 19 som en övre gräns. Detta är i sammanhanget synnerligen stora Nytta/Kostnad kvoter.

1.5 Värdering av minskad användning av elektricitet.

Baseras på marknadsvärde för CO₂-utsläpp:    22,5 Euro/t

Växelkurs                                                           7,5 DKK/Euro

Oljekondenskraftverk                                         0,8 t CO₂ /MWh

Hälsoeffekt                                                         63 kr/MWh (genomsnit för perioden 2006 – 2008, tabell 6 och 7 nedan)

Minskad miljökostnad = 22,5 x 7,5 x 0,8  + 63 = 198 kr/MWh

Emissioner värderas monetärt av Energistyrelsen enligt nedan:

CO2værdisættes, som det fremgår af afsnit 5, til priser stigende fra 50 kr./ton til 150 kr./ton, som dernæst forhøjes med nettoafgiftsfaktoren til 60-180 kr./ton (efter afrunding).

CH4- og N2O-emissionerbehandles som CO2-ækvivalenter, fordi deres vigtigste miljøeffekt ligesom CO2-emissioner er en forøgelse af drivhuseffekten. Der omregnes til CO2-ækvivalenter ved at multiplicere CH4-missionerne med 21 og N2O-emissionerne med 310.

NOx og SO2 emissionerer værdisat ved skadesomkostningerne. Der foreligger aktuelt meget forskellige skøn herfor fra henholdsvis Transport- og Energiministeriet og Danmarks Miljøundersøgelser.7 Indtil videre lægges til grund, at de forskellige skøn afspejler en usikkerhed, hvorfor der opereres med intervaller for skadesomkostningerne.8 For NOx anslås skadeomkostningerne på energiområdet (gennemsnit for hele Danmark) til 15-83 kr. per kg og for SO2 til 32-52 kr. per kg udtrykt i samfundsøkonomiske beregningspriser. Tallene er som angivet meget usikre og bør anvendes med varsomhed.

Följande emissionskoefficienter beräknas för elproduktion i Danmark:

Tabell 4: Emissionskoefficienter (exkl. CO2) för elproduktion under perioden 2006-2010 (g/MWh baserat på förväntade genomsnittlig kondensproduktion )

Principen för att värdera CO2 utsläpp är det förväntade priset på Eus emission trading scheme (ETS) för koldioxidutsläpp. Under hösten 2005 har priset pendlat mellan EUR 20 och EUR 25. I beräkningarna nedan används dessa prisnivåer i stället för det prisintervall som Energistyrelsen anger i sina beräkningsförutsättningar. Dessa är 60 DKK per ton CO2 under perioden 2005-2012, vilket ökar till 84 DKK år 2013 och därefter ökar årligen för att år 2017 och därefter uppgå till 180 DKK per ton CO2.

Tabell 5: Omnräkning av CH4 och N2O till CO2 ekvivalenter

Tabell 6: Omräkning av CH4 och N2O samt SO2 och NOx till samfundsøkonomiske kostnader. Kr/MWh baserad på minimikostnader (CO2 värderad till EUR 0.02/kg = 0.15 DKK; Skadekostnaden för NOx är 15 DKK/kg medan SO2 värderas till 32 DKK/kg)

Tabell 7: Omräkning av CH4 och N2O samt SO2 och NOx till samfundsøkonomiske kostnader. Kr/MWh baserad på maximikostnader (CO2 värderad till EUR 0.025/kg = 0.19 DKK; Skadekostnaden för NOx är 83 DKK/kg medan SO2 värderas till 52 DKK/kg)

1.6 De situationsspecifika förutsättningarna för miljö- och hölsovärdringar; Exemplet värdering av bly

ExternE värderingarna för luftföroreningar redovisas ofta i form av genomsnittliga värden. Beräkningarna har emellertid differentierats för olika danska miljöer i form av storlek på tätort samt för trafik i lansbygd respektive tätort. Svaveldioxidutsäppen värderas t ex till 142 DKK/kg emission i en tätort på 100 000 invånare, medan kostnaden uppskattas till 920 DKK/kg emission i en tätort på 500 000 invånare (DMU rapport nr 507). På samma sätt värderas svaveldioxidutsläppen från trafiken till i genomsnitt 60 DKK (34 – 182 DKK) per kg för tätortstrafik, och 32 DKK per kg för landsbygdstrafik (13 – 146 DKK) enligt Trafikministeriet (2004). För kemikalier och tungmetaller gäller i ännu högre grad att kostnaden eller värdet av reduktioner är situationsspecifik. Detta kan illustreras med en sammanställninga v värdering av utsläpp av bly (tabell 4).

Generellt värderas utsläppen av bly i luften väsentligt högre än utsläppen till vatten, som i sin tur värderas högre än utsläppen till marken. Den väsentliga skillnaden är dock att underlaget för värdering av utsläppen är synnerligen situiationsspecifika. Detta illustreras särskilt av utsläppen i luften. Om vi bortser från fms-studien, som är en miljöekonomisk viktningsmodell baserad på miljöavgifter och miljöskatter i Sverige, så varierar värderingarna från som lägst 25 000 SEK per kg upp till närmare 8 miljoner SEK per kg.

Bakgrundsmaterialet för värderingen av bly ger således mycket skilda uppgifter. Vi väljer att basera beräkningarna på värderingar i det lägre intervallet. Anledningen till detta är att flertalet värderingar gäller emissioner i små mängder, medan föreliggande projekt avser användning av bly i produkter. Ett förhållandevis lågt värde utgör den implicita värderingen bakom det politiska beslutet vid införandet av blybekendtgörelsen. Det låga värdet baseras på de beräknade årliga substitutionskostnaderna, redovisade i Gudum (2002)^[11]. Dessa värden är 12 till 40 kr/kg. Vi väljer att använda 20 kr/kg som ett absolut minsta värde. Detta värde gäller för användningen av bly

Det högre värdet i kalkylerna baseras på en sammanläggning av en rad källor (se nedan). Vi väljer 2.800 kr/kg som ett högre referensvärde i ett danskt kontext.^[12] Värderingen är emellertid inte jämförbar med beloppet på 20 kr/kg. Detta värde gäller inte användningen av bly utan för emiisionen av bly (i marken).

Tabell 8:  Värdering av bly enligt olika nordiska källor (kr/kg)

Referenser:

1.      Värden som använts i ORWARE 1999 och ORWARE 2002. Uppgift från Sundqvist et.al. (2002); Syntes för systemanlalyser av avfallshantering; IVL Rapport B 1491

2.      EPS 2000. Uppgift från Sundqvist et.al. (2002); Syntes för systemanlalyser av avfallshantering; IVL Rapport B 1491

3.      Fms-projektet (Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier vid Totalförsvarets Forskningsinstitut); Uppgift från Sundqvist et.al. (2002); Syntes för systemanlalyser av avfallshantering; IVL Rapport B 1491

4.      EFTA Surveillance Authority, doc.no. 03-8464-1 (Brussels, 11 December 2003); Värdering baserad på aktuell skattesats

5.      Raadal et.al. (2004); Miljö- og samfundsökonomisk vurdering av plastfoliegjenvinning i Norge; Stiftelsen östfoldforskning. Värdering baseras på ECON2000.

6.      Olaussen (2002); Plastkraft-gullgruve eller miljöbombe? NTNU, Department of Economics, no 7/2002; Värdering baseras på ECON2000.

7.      Raadal et.al. (2001); Miljö- og samfundsökonomisk vurdering av håndtering av plastemballageavfall fra husholdninger i Hamar- og Drammenregionen; Stiftelsen östfoldforskning; Miljökostnad kopplad till olika typer av avfall; Beräkning av emissioner

8.      ECON 1997 refererad i Olaussen (2002); Andra referenser anger 6500 NOK/kg.

9.      Marko Vrgoc; Samfundsökonomisk analyse af livscyklusbaserede eksternaliteter ved affaldshåntering; DTU januari 2004.Källa för värderingarna anges vara Sundqvist et.al. (2002). Blyvärderingen för mark kan härledas till rapporten, medan värderingarna för luft och vatten är oklara.

10.  EcoTax ´99. Uppgift från Sundqvist et.al. (2002); Syntes för systemanlalyser av avfallshantering; IVL Rapport B 1491

1.7 Osäkerheten i dos-respons samband

För att kunna värdra den samhällsekonomiska nyttan av att minska utsläpp av luftföroreningar, kemikalier och tungmetaller m.m. krävs kunskap om

• dos respons samband mellan utsläpp och effekter
• kostnader/värdering av effekterna

Anledningen till att det finns så få samhällsekonomiska värderingar av de externa kostnaderna för utsläpp av kemikalier och tungmetaller är främst den bristande kunskapen om (de marginella) sambanden mellan utsläpp och hälso- och miljöeffekter. Ett belysande exempel på detta är regleringen punktutsläpp av kemikalier och tungmetaller till Stora Sjöarna i USA (The Great Lake Initiative). I det amerikanska naturvårdsverkets (EPA) samhällsekonomiska kalkyler uppskattades antalet cancerfall reduceras med mellan 25 och 47 under en 70-årsperiod. I en kritisk artikel (Smith 1998) påstås att detta är en överskattning med ”312 000 procent”. Antalet fall torde, enligt Smith, endast minska med 0,008 till 0,015 cancerfall under denna period. I detta sammanhang är de olika ansatserna att värdera liv (VOLY, VSL etc.) av synnerligen marginell betydelse.

I studien Valuation of Chemical Related Health Impacts (Miljøministeriet 2004) beräknas de samhällsekonomiska kostnaderna för kemikalierelaterade sjukdomar. Syftet med projektet är att de skall ligga till grund för samhäälsekonomiska analyser på kemikalieområdet.

De sjukdomar som kostnadsberäknas är astma, huvudvärk, kontaktallergi samt lung+ och hudcancer. Syftet med studien var att dessa värderingar skall ligga till grund för samhällsekonomisk analys av kemikaliepolitiken i Danmark. Kostnaderna beräknas på samma sätt som I ExternE, d v s direkta kostnader för sjukvård (offentliga utgifter) samt indirekta kostnader för produktionsbortfall och välfärdsförluster för individer (baserad på betalningsviljestudier). De samhällsekonomiska kostnaderna presenteras i tabellen. Till allra största delen utgörs kostnaderna av välfärdsförluster för individerna.

Studien rapporterar emellertid inte nägra samband mellan exponering av kemikalier och kemikalierelaterade sjukdomar. Sambanden anges i mycket generella termer som t ex att ”kemikalier kan utlösa astmaanfall för astmapatiennter”, att det finns ”mycket lite kunskap om sambandet mellan kemikalier och huvudvärk”, att ”kemikalier också (kan medverka till lungcancer)”, samt att vissa kemikalier ”kan öka risken för cancer”. Störst kunskap har man inom området kontaktallergierallergier. Förbudet mot nikkel beräknades minska nikkelallergierna med 2500 årligen.

1.8 Referenser

Danmarks Miljöundersögelser (2004); Sundhedseffekter af luftförorening – beregningspriser; Faglig rapport nr 507

EU Kommissionen (2005); Integrated Pollution Prevention and Control. Reference Document on Economics and Cross-Media Effects; DI/EIPPCB/ECM, May 2005

Miljöministeriet (204); Valuation of Chemical Related Health Impacts. Estimation of direct and indirect costs for Asthma bronchiale, headache, contact allergy, lung cancer and skin cancer; Environmental project Nr. 929

Office of Management and Budget; Executive Office of the President of the United States (2005); Validating Regulatory Analysis: 2005 Report to Congress on the Costs and Benefits of Federal Regulations and Unfunded Mandates on State, Local and Tribal Entities

Smith, D.W. (1998); Should EPA Cost-Benefit Analyses Be Conducted by Independent Experts? The GLI as a Case Study; The Heartland Institute; Report no 86 (August 21, 1998.

Sundqvist, J-O.; Finnveden, G. Och Sundberg, J. (2002); Syntes av systemanalyser av avfallshantering; IVL Svenska Miljöinstitutet, Rapport B 1491

Trafikministeriet (2004); Nögletalskatalog – til brug for samfundsökonomiske analyzer på transportområdet; PM December 2004

1.9 Miljöekonomiska beräkningar för enskilda projekt

1.9.1 Projekt 126-0375, HFC-fri teknologi til mælketankskøling

Tillskott: 878.000 kr.

Potential

Substitution av 120t R22/R134a samt 30% reduktion av elanvändningen i anläggningarna, vilket motsvarar ca 30 GWh/år

Potentialen kan emellertid vara ännu större då projektledningen ligger inom Arla, som har tillknutna gårdar i hela norden.

Antaganden

Anläggningar ersätts efter 10 till 15 år, vilket ger en köldmedieomsättning av ca 10 t/år. Till detta kommer köldmediumförluster som årligen uppskattas till 5% av totalmängd, vilket motsvarar 6 t . Totalt uppskattas dessa kylanläggningar omsätta ca 16 t R22/R134a per år. Diskonteringsränta: 6%

Projektet medför att teknikens implementering tidigareläggs med 1 år. Denna tidigareläggning har beräknats utifrån förutsättningen att den införs år 2006 istället för år 2007. En alternativ tolkning är att tidigareläggningen istället är från 2010 till 2009, osv. Om det senare är fallet kommer nuvärdet att minska med 6% per år.

Beräkningar

Från 2007 till 2006:

R22/R134a: 16t  x 220.000 = 3.520.000 kr/år

El: 30.000 MWh x 198 = 5.940.000 kr/år

Nuvärde:                      9.460.000 kr

B/C – potentiell = 9.460.000/878.000 = 10,8

Från 2010 till 2009:

Nuvärde = Årlig nytta x 1/1,06⁴

Nuvärde = 9.460.000 x 1/1,06⁴   = 7.500.000 kr

B/C - potentiell = 8,5

Kommentar: Den samhällsekonomiska projektpotentialen motiverar att det genomfördes. Beaktat gjorda antaganden är det ett mycket lönsamt projekt, inte minst eftersom det har goda förutsättningar att implementeras i stor skala.

1.9.2 Projekt 126-0213, CO2 i varmepumper

Tillskott: 1.451.250 kr

Potential

Reduktion av elanvändning 8.000 MWh/år för ca 20.000 enheter.

Notera att miljönyttan av substitution av R134a till CO2 inte har kvantifierats utan bygger på antaganden.

Antaganden

Antag att anläggningarna byts ut efter en teknisk livslängd om 10 år, vilket medför att reduktionen för en årskohort är 800 MWh/år.

I beräkningarna utgår vi ifrån att det politiska värdet av att reducera köldmediaanvändningen motsvaras av dess GWP. Med antaganden att varje anläggning innehåller 0,5 kg R134a och den tekniska livslängden medför en årskohort också att 2.000 x 0,2 kg köldmedium undviks. Diskonteringsränta: 6%, diskonteringsfaktor (10 år): 7,4

Teknikens implementering tidigareläggs med 1 år från år 2007 till 2006

Beräkningar

Nuvärde (El): 800 x 198 x 7,4 = 1.172.000

Nuvärde (R134a): 0,2 x 2.000 x 220 x 7,4 = 651.200

Summa nuvärde:                         1.823.200 kr

B/C (el) – potential = 1.172.000/1.451.250 = 0,8

B/C (el+HFC) – potential  = 1.823.200 /1.451.250 = 1,3

Kommentar: Beräkningarna visar att denna typ av projekt rent miljöekonomiskt kan vara tveksamma. Det finns med andra ord anledning att analyser vilka de miljömässiga vinsterna verkligen skulle kunna vara för att bedöma potentialer och den nytta som eventuellt kan erhållas från ett väl genomfört projekt.

1.9.3 Projekt 126-0046, CO₂-baseret køleunit til kølecontainere

Tillskott: 1.310.000 kr

Potential

Förutsättningar för att substituera R134a/R404a mot CO₂ (GWP 1.300/3.260 till 1)

Projektet berör direkt 16.000 kylcontainers/år, vilket motsvarar 20% av världsmarknaden (totalt 80.000 enheter/år, exkl. årlig ökningstakt med 5-8%). Detta är m.a.o. en konservativt uppskattad potential.

Energibehovet stiger dock till en nivå som under containerns livstid om 15 år motsvarar ett utsläpp av 2 – 5 kg R134a, vilket motsvarar ca. 0,2 kg/år under containerns livstid.

Antaganden

Varje enhet innehåller 5 kg köldmedium samt läcker årligen ut ca 20% eller 1 kg av detta.

Teknologin skulle implementeras år 2010 under alla omständigheter men att projektet tidigarelägger implementeringen med ett år, dvs. år 2009. Diskonteringsränta: 6%, diskonteringsfaktor (15 år): 9,7

Beräkning

Fullständigt implementering av ny teknologi medför att köldmediet (5 kg/enhet) i 16.000 containers byts till CO2 och att läckaget (1 kg/enhet år) av HFC/HCFC elimineras under den följande 14 årsperioden. Avdrag görs för den ökade energianvändningen.

Nuvärde år 2009: 16.000 enheter x (1.300+3260)/2 x 169 x (4,8 + 0,8 x 9,7) = 77.000.000

Nuvärde av tidigarelagd implementering =

= 77 MDKK /1,06⁴ = 61.000.000

B/C - potential = 61.000.000/1.310.000 = 47

Kommentar: Projektet har en mycket stor potential som projektledningen sannolikt kommer att utnyttja. Genomförs implementeringen har projektet givit god utväxling på det satsade tillskottet. Det bör nämnas att containertrafiken är global varför endast en mindre del av utsläppen av drivhusgaserna sker i Danmark. Effekten av dessa utsläpp är dock global.

Projekt 1212-0335, Indførelse af miljøstyring og opnåelse af svanemærkelicens (SIMI)

Tillskott: 160.000 kr

Resultat

Projektet har medfört att företaget både har infört ett miljöledningssystem och uppnått svanmärkning för vissa produkter.

Konkret har arbetet medfört att vissa oönskade ämnen har ersatts i produkterna, företaget har årligen reducerat sin vattenanvändning (och avloppsvattenmängd) med 20% eller 50 m³/år och reducerat elkonsumtionen med 15% eller 3 MWh/år sedan år 2003.

Antagande

Effekten har ett värde för ytterligare tre år.

Antag att reduktionen av fosfat i produkterna, och därmed tot-P till reningsverk är 100 kg/år Diskonteringsränta: 6%, diskonteringsfaktorer (3 år): 3,18 och 2,67

Besparing

Nuvärde för elbesparingen =  3 x 198 x 3,18 + 3 x 198 x 2,67 =3.500 kr

Nuvärde för fosfatreduktion = 100 x 110 x 3,18 + 110 x 100 x 2,67 = 64.000 kr

Notera att värdet av övrig kemikaliereduktion inte är medräknad.

B/C – el = 3.400/160.000 = 0,02

B/C – (el+P) = (3.400 + 62.400)/160.000 = 0,4

Kommentar: Det är rimligt att denna typ av projekt ger en väsentligt lägre benefit eftersom huvuddelen av resurserna använts för att bygga upp ett miljöledningssystem, utbildningsinsatser och allmän höjning av miljömedvetenheten.  Den konkreta miljönyttan blir därmed väsentligt lägre i jämförelse med de potentiella miljönyttor nya teknologier kan medföra.

Projekt 126-0149, Udvikling af rustbeskytter til undervognsbehandling baseret på vegetabiliske olje

Tillskott: 983.000 kr

Resultat

Projektet har inte medfört några konkreta resultat.

Potential

Projektet adresserar de ca 1.500 t lacknafta (white spirit) som används som lösningsmedel i produkterna i Danmark. Huvuddelen av detta avdunstar och avgives i form av VOC.

Antagande

Att hälften av nuvarande användning sker i lokaler som på något vis omhändertar det avgivna lösningsmedlet samt under förutsättning att lacknaftan ersätts med vegetabilisk olja som inte bildar VOC.

Potentiell årlig nytta = 54 kr/kg VOC x 0,5 x 1.500.000 = 40 Mkr

Kommentar: Även om antagandet är grovt och att en omedelbar implementering är osannolik visar beräkningen att den potentiella miljönyttan av att finna alternativa lösningsmedel är synnerligen hög. Projektidén som sådan är därmed motiverad utifrån en samhällsekonomisk analys. Den verkliga nyttan kan ligga i hur denna kunskap används i framtida regelverk.

1.9.4 Projekt 126-0426, Bilvask – reduktion af spildevandsbelastningen- gennem renere teknologi

Tillskott: 500.000 kr

Resultat

Omfattande kemikaliesubstitution och produktutveckling inom produktgruppen rengöringsmedel för tilltvätt. Det föreligger dock inga kvantifierade uppgifter för enskilda kemikalier.

Renare teknologi för intern vattenrening och vattenrecirkulation. Testanläggningarna, som under perioden 2002 - 2005 totalt genomförde 54.500 tvättar, har hittills reducerat avloppsvattensmängden med totalt ca 40.000 m³. Mängden tungmetaller till reningsverk har även minskat radikalt.

Potential

Vid fullständig implementering av tekniken reduceras mängden avloppsvatten från biltvätthallarna med i storleksordning 1.000.000  m³/år. Varje år genomförs ca. 13.400.000 tvättar i tvätthallar i landet.

Antagande

Vi antar att kostnadsreduktionerna för färsk- och avloppsvatten är rena företagsekonomiska besparingar. Därför har inte dessa parametrar värderats i kalkylerna. Vi antar vidare att projektet ger en tidigareläggning av implementeringen med 1 år. Då kommer hälften av de årliga 13,4 miljoner tvättarna att genomföras i hallar med utrustade med den nya tekniken. För jämförelse antar vi att avloppsvattnet i det konventionella (nollalternativet) avleds till reningsverk och att tungmetaller då hamnar i slammet som sedan sprids som gödning varvid metallerna lakas ut.

Beräkningar
1      Källa: Vrgoc (2004)
Reell nytta = 3,18 x 48.970= 155.700 kr
B/C = 155.700 /500.000 = 0,3
Potentiell nytta = 6.021.000
B/C - Potentiell = 12

Notera att värdet av kemikaliesubstitutionen inte har beaktats.

Kommentar: Projektet är redan som demonstration samhällsekonomiskt lönsamt. Under givet antagande om realisering av potentialen ger det en mycket bra återbetalning.

1.9.5 Projekt 3288-0056, Genanvendelse af brugt stenuld/Rockwool

Tillskott: 850.000 kr

Resultat

Inga konkreta förändringar. Miljökonsekvensberäkningar av uppbyggande av återvinningssystem för använd mineralull. Kalkylerna baseras på att ca 90% av avfallsfraktionen kan återvinnas. I kvantitet innebär det i storleksordning 10.000 t/år under en 5 – 10 års period.

Potential

Beräkningarna visade att ett återvinningssystem skulle medföra väsentligt ökat transportarbete: 174.261 km/år för det bästa återvinningsalternativet i jämförelse med 34.462 km/år för noll-alternativet. Trots detta visar kostnadsjämförelsen att ett återvinningssystem medför lägre kostnad (631 kr mot 923 kr)  per ton avfallsull. För en årlig kapacitet om 10.000 t medför det en kostnadsbesparing om 2.900.000 kr.

Antaganden

Att UMIPs resurskategori kan negligeras i den samhällsekonomiska analysen samt att kostnaden för deponi av icke-brännbart avfall också reflekterar samhällskostnaden.

Beräkning

Baserad på 1 ton processad mineralull

Den samhällsekonomiska nyttan av att införa ett återvinningssystem för 10.000 t/år uppgår då , under givna antaganden, till ca 7 Mkr om året.

B/C - potentiell = 7.000.000/850.000 = 8

Kommentar

Implementeringen av projektresultatet har främst hållits tillbaka av att företaget (Rockwoll) skulle behöva investera ca 5 Mkr. Varken kostnader eller vinsten i samhällsekonomisk nytta (so i huvudsak är minskade deponikostnader för rivningsentreprenören) tillför företaget de pengar som kan användas till investeringen.  Emellertid visar de på projektets lönsamhet om det implementeras. Resultatet kan i stället motivera en producentansvarslagstiftning inom området alternativt att samhället finansiellt stödjer återvinningsanläggningen.

1.9.6 Projekt 126-0430, Blyfri printkort

Tillskott: 238.650 kr

Resultat

Företaget bedömde reduktionen till 100-150 kg bly/år sedan 2005

Potential

800-900 kg bly år 2006.

Energibesparingen bedöms vara 150 MWh/år

Antaganden

Implementering enl. RoHs-direktiv kommer att genomföras 1 juli 2006. Därmed beaktas endast den samhälleliga nyttan av en tidigarelagd implementering.

Fall 1. Använd reduktionskostnaden 20 kr/kg

Fall 2. 10% av blyet läcker ut i miljön efter 5 år.

Beräkning

Fall 1:

Nuvärde = 20 x (125 + 850/2)  + 150 x 198/2 = 26.000 kr

B/C = 0,1

Fall 2:

Nuvärde = 150 x 198/2 + 2.800 x 0,1 (125 + 850/2) /1,06⁵ = 129.900 kr

B/C = 0,5

Kommentar: Givet gjorda antaganden är den konkreta miljönyttan relativt liten i förhållande till insatsen. Detta är emellertid ett projekt som syftar till att bygga upp kompetens för att möta direktivets krav. Denna kompetens kan även användas i andra liknande projekt men ”nyttan” av detta reflekteras inte i beräkningarna.

1.9.7 Projekt 126-0222, Blyfri loddemateriale

Tillskott: 1.172.000 kr

Resultat

Identifierade fungerande alternativa lödmaterial som i sin tur kan medföra andra miljöproblem. Ingen av de medverkande verksamheterna har emellertid skiftat över till blyfri lödning i produktionen.

Potential

Det är idag möjligt att fasa ut allt bly i lödtenn i Danmark vilket motsvarar en potential om några hundratal ton bly per år.

Antagande

Samtliga dansk företag skiftar över till blyfri lödning ½ år före RoHs-direktivets införande.

Fall 1. Använd reduktionskostnaden 20 kr/kg

Fall 2. 10% av blyet läcker ut i miljön efter 5 år.

Beräkning

Fall 1

Nuvärde – potentiellt = 200.000 x 20 x 0,5 = 2.000.000 kr

B/C – potentiellt = 1,7

Fall 2

Nuvärde – potentiellt = 2.800 x 0,5 x 0,1 x 200.000 x 0,75 = 21.000.000 kr

B/C – potentiellt = 18

Kommentar: projektets främsta mål var att utarbeta en teknik för blyfri lödning. Tekniken fungerar men har inte implementerats i medverkande industrier. Den verkliga miljönyttan av projektet kan därför också bedömas utifrån hur mycket tidigare danska verksamheter implementerar direktivet än konkurrenterna.

1.9.8 Projekt 126-0421, Substitution af bly i synkeliner

Tillskott: 225.000 kr

Resultat

Inga konkreta resultat. Däremot medförde projektet värdefulla kunskaper om hur en övergång från bly till andra sänken skulle kunna genomföras.

Potential

Total potential för bly i fiskeredskap 400 t/år, varav 200t/år för synkeliner

Antaganden

Använd reduktionskostnaden 20 kr/kg. Diskonteringsränta: 6%

Beräkningar

Nuvärde -  Potentiellt = 200.000 x 20 = 4.000.000 kr/år

B/C – potentiellt = 17

Kommentar: Givet antaganden förefaller det samhällsekonomiskt motiverat att genomföra en substitution av bly i sänkelinor/fiskeredskap förutsatt att det inte medför andra negativa konsekvenser.

1.9.9 Projekt 126-0150, Miljørigtige inddækninger

Tillskott: 600.000 kr (+700.000 kr i uppföljningsprojekt)

Resultat

Den reella användningen av denna produkt ersätter ca 400 t bly per år sedan 2005

Potential

Produkten kan användas generellt vilket medför en potential på i storleksordning 1.500 t bly/år.

Antaganden

Kalkylperiod t.o.m. år 2010.

Fall 1. Använd reduktionskostnaden 20 kr/kg

Fall 2. Bly på tak byts efter ca 70 år. Då har ca ½ av blyet oxiderats och läckt ut till mark

Diskonterngsränta: 6%, diskonteringsfaktorer (70 år): 16

Beräkningar

Nuvärde för hittills uppnådda resultat = 20 x 400.000 = 8 Mkr

B/C = 6,2

Nuvärde av framtida reduktion = 0,5 x 400.000/70 x 16 x 2.800= 128 Mkr

B/C = 98

Kommentar: De redan uppnådda resultaten visar på mycket god utväxling på de pengar som satsats i projektet. Mer kan dessutom vinnas om den stora potentialen kan realiseras. Vidare, om miljönyttan av att reducera blyanvändningen för att minska urlakningen ger vinster i nivå med det i fall 2, utgår vi ifrån en tidigareläggning av utbytet av det bly som idag används som takmaterial.

Fodnoter

^[11] Gudum (2002); Økonomisk konsekvensanalyse af blybekandtgørelsen, Miljøprojekt Nr. 676 2002, Miljøstyrelsen, sid. 51

^[12] Marko Vrgoc; Samfundsökonomisk analyse af livscyklusbaserede eksternaliteter ved affaldshåntering; DTU januari 2004.

| Forside | | Indhold | | Forrige | | Næste | | Top |

Version 1.0 Juni 2006, © Miljøstyrelsen.